Text & Foto: Pia Iisaho
– I dag ska vi jobba vid olika stationer, säger klassläraren Linda Sahamies och börjar dela in eleverna i grupper.
Eleverna försvinner raskt åt olika håll. Kvar i klassen blir en grupp som ska jobba med kylskåpspoesi. På datorn väljer de ut en sommarbild med maskrosor. Bilden fungerar som inspiration och orden liknar små kylskåpsmagneter. Barnen börjar klistra ord på bilden.
– Kylskåpspoesi är roligt och inte så svårt eftersom det finns färdiga ord att arbeta med. Det är alltid lite jobbigt att komma i gång, men sedan blir det lättare, säger Estelle Bagge.
– Vi skriver en liten dikt av orden och sedan gör vi en diktanalys, fortsätter Ada Viljanen.
Grön fjäril
Blomma
Sommaren varm...
Devin Martikainen gillar rim och tycker om att jobba med poesi.
– Det är härligt! På sista sidan i Kalle Anka finns ofta dikter med rim som jag brukar läsa. När jag själv gör dikter skriver jag bara det som kommer från huvudet, säger han.
Matilda Englund och Malin Johansson säger att undervisningsmaterialet hjälper dem att komma i gång med skrivprocessen.
Alla i gruppen har samma mål: att skriva en riktigt bra dikt. De är överens om att boken Tid för poesi är bra, med spännande dikter och snygga bilder. Också uppgifterna känns intressanta, eller åtminstone helt okej.
Roligt eller tråkigt och svårt ibland
Biblioteket fylls av skratt när Elias Miettinen, Alfons Karlsson och Oscar Brinkas väljer teman för sina dikter som ska handla om en glad, modig eller lycklig stund. Läraren läser upp exempel och förklarar hur man bygger upp dikten. Oscar börjar genast plita.
– Jag skrev om när jag gjorde mål på en fotbollsturnering. Vi vann, så det var en stolt och glad stund.
Elias är fundersam. Han skriver några rader om att åka traktor, men när han ska hitta på vad han tänkte på blir det stopp.
– Jag tänkte nog inte på nånting alls!
– Då kan du skriva det, flikar läraren in.
– Okej!
Jag var på åkern.
Jag hörde traktorns motorljud.
Jag var ensam.
Jag känner mig glad.
Jag tänker på ingenting.
Jag var i traktorhytten.
Alfons Karlsson har svårt att hitta inspiration och kör fast. Han bestämmer sig för att fundera på dikten senare.
– Men tidigare har jag skrivit två dikter som blev helt bra, konstaterar han.
Pojkarna är överens om att det här med poesi är knepigt.
– Emellanåt är det roligt och emellanåt tråkigt. Om det ska rimma är det svårt, menar Elias.
Poesi hjälper att bearbeta känslor
Jag känner hur någon klappar mig på armen. Det är Astrid Haddas.
– Jag heter Astrid, men när jag skriver, kallar jag mig Leontine, mitt andra namn, säger hon.
Astrid både läser och skriver på fritiden. Hon njuter av att jobba med poesi och hoppas att hon kan lära sig mycket nytt på lektionerna.
– Jag skriver ofta om känslor och sånt. Att jobba kreativt hjälper mig att bearbeta svårare känslor. Och så gillar jag ordlekar.
Poeten Poteten av Astrid Haddas, som kallar sig Leontine när hon skriver.
Vi lär oss att tänka annorlunda på språket
Några elever ligger utsträckta på säckstolar i gymnastiksalen. De bläddrar i boken Tid för poesi och väljer ut rubriker som de bygger sin egen dikt på.
– Jag har inte läst mycket poesi. Men när man kommer på en början är det skojigt att skriva. Nu fick vi hjälp av att rubrikerna redan fanns, så det kändes lättare, säger Malin Johansson.
Matilda Englund känner sig mer hemma bland dikterna för att hon har släktingar som skrivit poesi.
– Poesi kan hjälpa en att lära sig att skriva på olika sätt och tänka på språk på ett annat sätt än tidigare. Jag samlade rubriker och så tänkte jag att det blir konstigt när de inte hänger ihop. Så jag upprepade en mening.
Jorden kan du inte göra om
Vi människor kan du inte göra om
Vårvisan kan du inte göra om
Vet morötter mer än vi?
Sover blommorna i fönstret?
Poesi ger eleverna frihet
Linda Sahamies konstaterar att poesi i skolan ofta innebär en dikt till mors- eller farsdag.
– Jag tycker att man borde få in poesi på regelbunden basis i undervisningen, säger Sahamies.
Sahamies gläder sig över att få färdigt material kring poesi att jobba med. När hon tidigare undervisat i poesi har hon själv valt ut dikter, men i materialet från Svenska folkskolans vänner är det jobbet redan gjort. Hon uppskattar också att undervisningspaketet innehåller bilagor med anvisningar för uppgifter.
Läraren Linda Sahamies har jobbat mycket med språkstärkande arbete i Borgå.
Vid lektionens slut samlas lärare och elever igen i klassrummet. Den som vill får läsa upp sin dikt eller låta läraren läsa den. Åtminstone tio händer räcks upp och Sahamies ler.
– Eleverna är så stolta och glada över sina dikter! När de annars skriver i skolan är allt väldigt strukturerat med regler kring hur man bygger upp en faktatext eller en saga. Men med poesi får de vara kreativa och det finns inget rätt och fel. Allt blir bra!
Fakta: Tid för poesi
– I samarbete med Svenska Akademien har SFV sänt ut diktantologin Tid för poesi till alla svenskspråkiga skolor och språkbadsskolor.
– Tid för poesi riktar sig till elever i årskurserna 4–6.
– Boken utkom hösten 2024 och innehåller sammanlagt 52 dikter. I paketet som sändes ut till skolorna ingår också arbetsuppgifter.
